Hörneå bys hemsida www.becken.se
Ryssen kommer - 1714
I en nylig artikel, kring en fråga som Robert Westman hade om gamla vägar, visade Skribenten en serie kartor med början 1685. Roberts fråga gällde vägen mellan Hörnefors och Häggnäs. Ett kort svar är att vägen tillkom vid slutet av 1700-talet, vilket sammanfaller med då järnbruket startade. Här återkommer vi till detta vägnät för 300 år sedan.
Bild 1. Lars-Gunnar Olssons bok från 2019 - mycket läsvärd och intressant, om bygdens historia. Den handlar "om den olycksalige landshövdingen Ramse och den ryska galärflottans tillslag mot Holmön och Umeå i september 1714".
Lars-Gunnar Olssons bok "Ryssen kommer", Umeå 2019, är under läsning av Skribenten. Redan då man öppnar pärmen hittas en intressant karta.
Bild 2. På insidan av omslaget till Lars-Gunnars bok finns denna karta. Den är från tiden 1715 då ryssens härjningar skulle utredas och vad som gjordes och inte gjords från svenskt håll. Se text för detaljer.
I bild 2 känner man igen sjön Ängersjö längst till vänster (väster). Utmed kusten följer sedan; Hörne, Södermiölu, Norrmiölu, Sörböhle, Ström, Stöcke. Obbola är ön till höger (öster). Vattendragen är utmärkta, och norrut från Hörne hittas Häggnäs och Biänbergh. Mellan Ängersjö och Hörne är ett vattendrag utmärkt men ingen by - med andra ord - byn Becken och dagens Hörneå. Några gårdar fanns i byn 1715, men tydligt inte tillräckligt många för att man skulle bemöda sig med att markera ut byn.
I bild 2 ses kustvägen från 1600-talet, som beskrivs i en tidigare artikeln om Ängersjö. Den löper fram till Norrmjöle, men av intresse ses att den sedan viker av norrut upp mellan Stöcksjön och byn Stöcke. Detta är således dagens "Bussjö-väg". Byn Ansmark är ansluten med en liten stig. Däremot är ingen väg utritad mellan Sörböle, Ström och Stöcke. Kartan ritades för att kartlägga svenskarnas flykt undan ryssen, och kanske är bara sådana vägar markerade.
I bild 2 ses dessutom en stig (linje av punkter) från Biänbergh till Häggnäs och vidare mot Södermiölu. Sträckan mellan Häggnäs till Sörmjöle är oprövad av Skribenten, och återstår att utforska till sommaren.
Bild 3. En modern karta från Trafikverket, där vägarna från bild 2 ritats in. Sträckan mellan Häggnäs och Sörmjöle (röd) verkar finnas kvar, som en grusväg. Den blå vägen är den från 1600-talet.
Bild 4. "Affairen vid Hörnefors" 1809, Krigsarkivet.
Bild 4 kommer från artikeln Ryssen i Bäcken 1809. Denna karta är ca 100 år mer sentida än den i bild 2. Återigen är det en efterhandsanalys av striden, i detta fall mot ryssen 1809. Här ses samma vägar som i bild 2. Men dessutom har det tillkommit en utritad sträcka mellan Häggnäs och Hörne. Denna går på östra sidan av "Hörne Ån" ned till Hörnehammar (Övre Bruket, och bro) där man gick över och fortsatta söderut längs västra sidan av "Hörne Ån" till byn Hörne. I artikeln Vägar på Övre Bruket - Robert Westman frågar framgår tydligt att det vid 1700-talets slut fanns en sträcka från Häggnäs till Hörne hela vägen på östra sidan av Hörneån. Kartorna är inte helt samstämmiga. Man noterar att vattendraget då hette "Hörneån" och inte som idag ofta sägs och skrivs "Hörnån".
En intressant men i sammanhanget ovidkommande observation i bild 4 är den "väg" som löper från Ängersjö till Häggnäs, väster om Mjösjön (se punktad linje till vänster i bild 4, markerad "F"). Rester av denna väg hittas än idag i skogen, med några uppruttnade små broar. Man kan tänka att detta är rester av ett gammalt vägnät, innan 1600-talets kustväg. I detta ska även landhöjning beaktas. I bild 4 kan man förnimma hur vägnätet flyttats söderut då landhöjningen så medgett. Den gamla Riks-13 från 1900-talets tidiga år, mellan Norrbyn och Hörnefors ligger söder om vägnätet i bild 4.
<<<>>>
Vi återger några rader ur Lars-Gunnar Olssons bok (sida 97), som berör bygden. Bakgrunden är den ryska galärflotta som intagit Umeå i september 1714, med flyende svenskar.
Så småningom nådde Bohm och hans manskap fram till Mjöle (Norrmjöle och Sörmjöle). ... De flyende Umeå-försvararna fortsatte att marschera hela natten. När de närmat sig Nordmaling hade Bohm - efter att först kontrollerat att ingen eftersläntrare fanns bakom honom - låtit bryta upp en bro vilken, enligt Bohm, säkerligen kunnat hindra en fientlig trupp. .... Dagen därpå - alltså söndagen den 19 september - befanns sig Bohm och hans mannar i trakterna kring Levar och Hörne i Nordmaling, cirka 6 mil söder om Umeå.
De sista orden "kring Levar och Hörne i Nordmaling" låter lite konstigt. Förvisso, byarna Hörne och Becken tillhörde Nordmalings socken och dess kyrka, likt den mer närbelägna byn Levar strax norr om Nordmaling. Man kan undra vilken bro man åsyftade. Närmast tillhands är ju bron över Öre älv (förmodligen den i Långed) som kunde ge bra hinder, likt 1809-års försvar. Men, denna älv ligger ju mellan Levar och Hörne och soldater i Hörne hade ju inte känt sig trygga med ett svåröverkomligt vattendrag i ryggen. Kanske menas bron i Hörne, den i höjd med den gamla träkyrkan på Bruket i Hörnefors. Varken Bruket eller Kyrkan fanns ju ännu, på ca 60 år fram i tiden.
<<<>>>
Uttrycket "ryssen kommer" var levande hos Skribentens farmor Ebba född 1898. När detta kom på tal verkade hon syfta mer på gamla tiders händelser än på det mer sentida andra världskriget. Hela 1700-talet var oroliga tider med återkommande incidenter och oro utmed kusterna. Detta spänner över olika perioder av krig med Ryssland från Karl XII, Gustav III och slutligen Gustav IV Adolf.
Bild 5. Här ses Härnösands Domkyrka, den nya från 1846. Några kyrkor tidigare i historien, den som byggdes 1593, brändes ned av ryssarna år 1721. Detta skedde under den fortsatta "fredsprocessen" med Ryssland, efter att Karl XII dött 1718, fortsatt av dennes syster Ulrika Eleonora och sedermera drottningens gemål Fredrik av Hessen (Fredrik I) som blev regent 1720. Foto Gunnar Engström, 2020-02-06.
Politiska skeenden kulminerade med 1809 års krig då Finland förlorades för gott. Skotthål i väggen finns kvar än idag från denna sammandrabbning utanför fönstret till Redaktionen. Det är inte konstigt att ryss-skräcken finns kvar i modern tid.
Gunnar Engström, 2020-02-08
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se